Igår var det dags för näst sista valpkurstillfället. Vad fort det går! Den här gången träffades vi nere på byn för en gemensam promenad i samhället. Några hade inte möjlighet att komma, men vi var ändå ett härligt gäng som gick gatan fram.

Jag håller mig forfarande en bit ifrån de andra eftersom det känns så himla onödigt att utsätta Pejla för allt för mycket störningar. Men under dessa veckor har vi ändå närmat oss de övriga steg för steg, och nu kan vi gå bara några meter efter utan att Pejla drar i kopplet hela tiden.

Vi ställde upp oss i ring i tingshusparken och tränade lite sitt med kontakt, sitt/stanna kvar och ligg. Tror inte det var någon hund som inte klarade det. Alla har verkligen gjort framsteg under dessa veckor! Och det är faktiskt kul att se att framstegen kommer oberoende av vilken metod man kör. Men jag tycker personligen att det känns så härligt att inte behöva fya och säga nej när Pejla gör "fel". Utan istället vänta ut rätt beteende. Det kommer ju ofelbart varje gång iallafall, så detta nejande känns helt och hållet överflödigt för mig just i träningssammanhang.

Vi provade även att gå ner och upp för en skum trappa. Pejla har tränat lite trappgående här hemma redan, eftersom vi har kontoret en trappa upp, så det var inga problem för henne alls. Någon hund var lite rädd för trappan, men alla kom tillslut både ner och upp tillbaka.

Väl ute på klubben fortsatte vi "som vanligt" ute på plan, med sitt/stanna kvar och även ligg/stanna kvar. Igår var första gången som Pejla faktiskt valde att sitta och ligga vid min vänstra sida istället för framför 90% av gångerna. Det kändes jättekul! Vi har ju tränat lite på detta, men jag tycker inte att vi gjort det såpass mycket att det redan borde ge resultat. Men jag kanske får omvärdera hur snabbt det faktiskt går. Kanske börja höja kriterierna lite tidigare emellanåt...

Vi avslutade med teori och pratade om hundägaransvar. Många förbud, många ansvar, många skyldigheter och i princip inga rättigheter. Så ser det ju ut för hundägare. Bra att ha i bakhuvudet, men inget att hänga upp sig för mycket på, tänker jag.

Nästa gång är alltså sista gången och då ska vi få lite tips och testa på att gå fint i koppel/gå fot. Instruktör-Anna påpekade skillnaden mellan att gå fot på träning och att gå fot på promenad. Här på klubben är det ju liksom en sak, att man gärna vill få hunden att gå bredvid med fin kontakt, menade hon. Men att det inte är helt normalt att ha en hund som trippar vid vänstra sidan med ständig kontakt när man går vanlig promenad.

Kände mig lite träffad faktiskt... Pejla går väldigt ofta med kontakt, även om vi går vanlig promenad. Inte hela tiden förstås, men rätt ofta tycker jag. Tänkte i mitt stilla sinne att jag måste börja belöna henne mer "bara" när kopplet är slakt, och när hon tittar bort. Och det handlar nästa inlägg om.

Idag gick det mycket bättre på promenaden längs grusvägen som vi alltid gör i början av valpkursen, strax efter teorin. Pejla sökte kontakt med mig betydligt fler gånger än tidigare. Åh vad svansen gick när hon fick sina klick och belöning :)

I övrigt gjorde vi mycket likadant som förra gången. Tränade på att ha hundarna sittande med kontakt med föraren med störningar av olika slag. Dels när vi som förare stod och pratade med en annan människa. Dels när instruktörerna gick runt omkring oss. Och dels när andra hundar och förare gick förbi och runt oss. Vi tränade även på att få hundarna att hålla kontakt i hundmöten.

Pejla är jätteduktig på detta! Det känns verkligen som om all denna kontaktövning bara ger positiva resultat, hela tiden. Jag är så glad för det :)

Hon är inte fyra månader än, så jag kräver inte konstant uppmärksamhet av henne. Vill bara vara lite tydlig med det :) Men hon söker upp mig ofta med blicken. Och det känns härligt!

Vi tränade även inkallning i långlina, och jag tror inte att en enda av hundarna misslyckades med det! Jädrar vilken fart de hade, allihop. Väldigt kul att se.

Jag passade på att ta en paus under några av inkallningarna och satte mig med Pejla och tittade på. Pejla tittade intensivt på de rusande hundarna, men gjorde inga försök att springa dit. Hon tittade då och då på mig, som satt bakom, och fick klick och belöning.

Just ja. Jag hade alltså klickern med mig idag. Det kändes mycket bättre, för den är hon van och förstår vad det handlar om. Hon bjuder sitt och ligg så fort hon fattar att det är klickerdags, och hon har gjort det ett bra tag nu, så jag antar att det är dags att börja shejpa något annat också, så att hon inte liksom fastnar där.

Men. Tre lektionstimmar i rad är lite mycket för Pejla. Jag märker att hon blir trött. Egentligen så vill jag ju inte köra såhär intensivt med henne alls. Bara hålla mig till de korta pass vi gör vanligtvis. Det känns lite taskigt att hålla på sådär länge, för det är liksom upplagt för att hon ska bli trött och "misslyckas" till slut. Klickerträning bygger ju på att man ska få hunden att lyckas. Lägga träningen på en nivå där chansen att lyckas är större än misslyckanden. Och efter två timmar är min lilla valp jättetrött.

Så det är både för och nackdelar, helt klart. Men som sagt. Vi tar ju "egna" pauser och när det finns möjlighet får hon ligga i bilen och vila också.

Läxa till nästa gång: Ligg/stanna kvar. Kanske är det jag ska shejpa då? :)

Vi kom en halvtimma försent till valpkursen på grund av kalas, och jag missade en teorilektion om hundarnas olika åldersperioder. Men det gör inte så mycket, för det har jag läst om en del, och kommer säkert att göra det igen när det behövs.

Promenaddags, som vanligt, och jag tycker att detta är lite svårt. Det är så väldigt mycket som stör, och Pejla är inte riktigt van att gå koppelpromenader än. Massor av hundar, förstås, både valpar och stora. Nästan alltid någon häst som kommer förbi på grusvägen, och massor av hästskit som är oerhört intressant att nosa på.

Jag och Pejla går alltid en bit efter de andra, för annars blir det stört omöjligt. Hon vill hälsa på de andra hundarna hela tiden, men det vill inte jag.

Vi tränade sitt/stanna kvar idag igen. Pejla är superduktig på det! Fick tipset av Anna-instruktör att gå ända in till hennes högra sida (så att hon sitter på min vänstra) innan jag berömmer och belönar. Bra tips, som jag faktiskt inte tänkt på själv innan!

Vi gjorde några nej-övningar där Anna satt med godis och lockade lite på valparna när vi gick förbi. Jag lyckades få in ett fint följ på Pejla innan vi passerade Godis-Anna, så jag tror faktiskt inte att Pejla ens la märke till henne. Lika bra det :)

Vi tränade på att hundarna skulle hålla kontakt med oss när någon av instruktörerna kom fram och pratade med oss. Även detta klarade Pejla jättefint.

Det svåraste är som vanligt att få henne att hålla sig lugn mellan passen. Hon blir ivrig. Och när hon blir trött är det ännu svårare att få henne att varva ner. Här hemma har det funkat fint detta med att ha henne mellan benen när jag sitter på huk, men jag har inte flyttat ut den träningen än, och inte gjort den med störningar heller. Så jag har full förståelse för att hon inte riktigt fixar det med tio andra hundar runt omkring sig, med förare och instruktörer som står och pratar. Plus andra hundar som skäller och tränar på diverse håll.

Jag nejar eller fyar henne aldrig. Eller jo. Ibland slinker ett nej ur mig av bara farten, men mitt mål är att slippa det, och jag ser det som ett nederlag varje gång jag släpper ur mig ett sådant nej. Bättre då att fokusera på det hon gör rätt, för då blir hon glad och bjuder gärna på detta rätta beteende igen. Såklart. Det är väl så det funkar :)

Nästa gång ska jag ta med mig klickern också :) Jag frågade idag om det var ok, och det var det självklart. Roligt, tycker jag. Fia-instruktör berättade att hon också använder klicker när hon lär in nya moment på sina hundar, och det var ju lite roligt att höra tycker jag!

Just ja. När vi tränade sitt/stanna kvar märkte jag en sak. Just "stanna" har jag använt som kommando, både förra kurstillfället och idag. Pejla stannar kvar jättefint i 95% av fallen, men jag märker på henne att hon inte tycker att det är lika roligt att få kommandon, som att erbjuda egna beteenden. Så jag försökte att varva mellan att inte säga kommandot (hon stannade ändå), och att använda det. Tycker att hon ser gladare ut på öronen de gånger jag inte använder kommando... Vad ska man tro om det?

Till nästa vecka har vi läxa att träna ligg. Instruktörerna visade hur man lockar med godis för att få fram ett ligg, men jag tänker fortsätta med klicker på detta. För det funkar så bra. En av deltagarna med en väldigt liten hund visade att hennes hund faktiskt når godisen långt där nere mellan frambenen utan att lägga sig, eftersom han så korta ben. Då var det lite roligt att få komma med ett tips - nämligen som jag själv gjort - berömt Pejla när hon spontant lagt sig. Och på så sätt fått henne att lägga sig oftare.

Jaja. Det blir väldigt långt det här.

Kalaset var roligt. Sonen är nöjd och alla är mätta i magen. Och Pejla ligger helt utslagen i bädden och drömmer om nästa valpkurs när vi får ha med klickern :)

Då har vi varit på valpkurs igen!

Vi började med gemensam promenad som förra gången, men jag hamnade lite på efterkälken eftersom jag gärna vill att Pejla inte ska dra så i kopplet - därmed stannar jag en hel del. När hon drar stannar jag och väntar in att hon ska ta kontakt med mig och som belöning går vi vidare framåt. Och hon får självklart beröm och godis när hon är riktigt duktig på att gå fint på vänstra sidan.

Teoripasset handlade mycket om ledarskap och vi fick många exempel på hur man visar vem som är flockledare. Känner mig lite kluven i vissa resonemang - men det är väl som med allt när det gäller hundträning - man får ta åt sig av det som passar en! Har till exempel svårt att få till att jag och övriga familjemedlemmar ska äta FÖRE Pejla varje gång det vankas mat. Känns lite omständigt, och jag är inte heller så säker på att det är nödvändigt för att bestämma ledarskap. Däremot att hon ska sitta still och ta kontakt innan hon får äta själv, eller innan hon hoppar ur bilen (nu lyfter jag ju ut henne, men ändå), det tycker jag är bra övningar!

Under den praktiska delen fortsatte vi att öva kontaktövningar, sitt och vi började även prova på stanna kvar. Känner mig även här lite kluven. Har inte själv så jättebråttom med att lägga på kommandon, utan jobbar ju mycket med att shejpa och få Pejla att bjuda på beteenden när vi tränar hemma. Men med just sitt så känns det ändå som att det funkar såpass bra redan, så jag provade lite med att lägga kommandot ändå. Fast bara när jag såg att hon ändå var på väg att sätta sig ;)

Hon var väldigt duktig på att sitta kvar också. Det var roligt :) Men efter ett tag började hon bjuda på nya beteenden om jag inte var snabb nog att berömma. Klickersyndrom?? :) Men jag kunde ändå dra ut på tiden mer och mer och det kändes bra.

Återigen märker jag dock att vi måste passivitetsträna mer. Jag måste få henne att förstå att det är pauser mellan övningarna. Och att hon ska vara lugn då. För när hon märker att det är paus (eller snarare märker att "nu behöver jag inte bjuda på något beteende längre"), då åker nosen ner i backen och hon far gärna runt på gräsplanen och "belönar sig själv" med än det ena, än det andra.

Om det finns några klickerkloka människor som läser här får ni gärna komma med lite tips kring detta!

Vi tränade även lite inkallningar (i koppel - instruktörerna höll i kopplet, jag gick iväg och kallade när Pejla hade fin kontakt med mig), och det gick klockrent! Särskilt den tredje och sista. Anna-instruktör fick springa rejält för att hänga med ;)

Avslutningsvis kan jag säga att det är roligt på valpkursen, men att jag blir lite schizofren av att jag hela tiden annars tränar enligt klickertänk, och att det på klubben går mer åt det traditionella träningstänket. Men som sagt, jag plockar det bästa och använder mig av det. Och bra miljöträning är det utan tvekan.

Läxa till nästa gång (inte bakläxa alltså, utan läxa för alla): Kontakt, sitt och inkallning :)

Jag har nu lyckats smälta en del av helgens intryck, men inser att det blir alldeles för komplicerat att på ett sådant här ställe beskriva vad det är vi gjort. Tror det måste bli allt för detaljerat för att någon människa ska orka med att läsa :)

Jag och Pejla shejpade mest, hur som helst; sitt, ligg, sitt under gång, fritt följ, fingertarget och musmatta. Korta, intensiva pass. Bara mellan 4-8 repetitioner ungefär, om jag minns rätt, per tillfälle. En halv minut åt gången, typ. Så det har blivit mycket bilvila för Pejla, och mycket tittapåande för mig - vilket vi båda lärt oss mycket av :)

Här kommer en bild på när Pejla tränar target med musmatta. Jag fick stå med foten på ibland, för den blåste iväg hela tiden :) Det funkade ganska bra hur som helst.

Bilden är hämtad från Ann-Louise Ryrvik (som var instruktör på kursen). Och på hennes blogg finns massor av fina bilder från helgen: www.hastochhund.bloggagratis.se

Både jag och Pejla är totalt slut efter helgens kursande. Ska samla mina tankar och intryck ikväll och imorgon, och får lov att återkomma med en sammanfattning imorgon, typ.

En toppennyhet är iallafall att jag under lunchen på lördagen hann med att köpa min MIM-bur som jag längtat efter så. Den passar i båda bilarna, men jag tror det måste bli en större kombi när Pejla växer till sig, för ingen av bilarna har utrymme att ställa buren på största läge. Så nu blir det till att kolla bilannonser igen.

Är helnöjd med buren hur som helst, den är kanon och Pejla älskar att ligga i den! :)

Kram och god natt!

Känner mig faktiskt lite spänd inför morgondagen. Det blir tvådagars klickerkurs i Karlstad. Har hackat mängder av kycklingköttbullar, fettsnål korv och delat Frolic i pyttebitar, så nu har vi en hel glasslåda full av gottis. Tar även med en tub med skinkost som Pejla ikväll visat väldigt stort intresse för. Så den ätliga belöningen blir det nog inga problem med.

Har kollat på hitta.se för att få karta till stället dit vi ska. Har packat vattenskål och vattenflaska, klicker, koppel, mat (om det nu skulle behövas) och leksaker i ryggan. Så nu borde allt vara i sin ordning!

Det enda jag saknar är en BUR!! Jag blir tokig på detta. Men jag hoppas få tid över imorgon för att åka till Hund- och kattspecialisten (tror jag det hette) för där vet jag att de säljer precis de burar jag är intresserad av. Det känns inte helt bra att ha henne sådär lös i bakluckan, men det får gå för denna gång. Kankse kan man göra någon temporär lösning med kompostgaller?!

Ser väldigt mycket fram emot kursen, hur som helst. Vi blir fem deltagare, och de andra hundarna är bra mycket äldre än Pejla. Det är egentligen en klickerkurs för tävlingslydnad, men jag har pratat med kursledaren, och det är inga problem att anpassa nivån individuellt, säger hon. Väldigt bra, tycker vi :)

På eftermiddagen idag tränade vi lite inkallningar och kontakt ute i trädgården. Hon har föresten inte haft koppel en enda gång idag, vilket känns väldigt bra. Vi har även slappat i solen och haft det allmänt skönt.

Provade att belöna med kamplek en stund. Hon tycker det är roligt, men vill inte riktigt släppa leksaken när hon väl kommit igång. Och dessutom blir hon så till sig att det blir svårt att lugna henne igen. Kankse något man kan få lite tips kring imorgon. Jag hoppas det.

Ungar och hund sover för länge sedan. Sambo kollar TV och det ska jag också göra nu, en liten stund, sen blir det sängen här också. Är supertrött!

God natt alla!

Igår tog jag och Pejla bilen för att gå på vår första valpkurs. Hon är egentligen lite för liten. Elva veckor bara, men både veterinär och kursledare tycker att det är helt ok ändå. Bara jag håller koll på hur mycket hon orkar med. Och som jag sagt förut - kursen är ju ändå mest till för mig!

På klubben hade alla valpägare samlats och det var en salig blandning; schäfer, jämthund, liten pudel, storpudel, miniterrierblandis, ett par spaniels, och säkert var det någon mer nu som jag inte minns. På agilityplan jobbade ett stort gäng till, och vid sidan av träningsplan fanns annat hundfolk som kommit på eget bevåg för att träna.

Med andra ord - vääääldigt mycket att titta och nosa på.

Den första regeln på klubben är att hundarna aldrig får hälsa på varandra utan att ägarna först har kommit överens om att det är ok. Vilken BRA regel! Då slipper nybörjare som jag bli nervös över hur det ska gå till. Vill jag inte så är det ok. Väldigt skönt.

När Pejla skulle ur bakluckan hade hon svårt att koncentrera sig på mig. Det hördes skall och luktade hund i luften, och hon stod och trampade och tittade förbi mig hela tiden. Men jag stod lugnt och väntade på att hon skulle sätta sig. Det tog kanske lite lång tid, men tillslut satte hon sig ändå och tittade på mig. Jag kopplade, sa varsågod och lyfte ner henne på backen.

Ojojoj. Den första halvtimmen ungefär, var det verkligen svårt att få kontakt med henne. Det var verkligen mycket att ta in. Hundar överallt. Hundar som ville hälsa. Hundar som skällde. Hundar som morrade. Hundar som gjorde lekinviter och viftade på svansen. Men tillslut kom de flesta till någon slags ro och det var dags för samling.

Inledningsvis handlade det mycket om vad vi som kursare har för förväntningar på kursen. Kursledarna samlade ihop alla önskemål och ska sätta ihop en kursplan efter detta, plus lite till. Och gårdagen ägnades främst åt kontaktövningar.

Men först tog vi en liten promenad, hela gänget. Den gick längs en grusväg som är ett populärt häststråk. Hela marken var full av hästdynga, och gissa om hundarna fick en smaskig promenad. Det var inte många som struntade i hästskiten, särskilt inte Pejla! Försökte så gott jag kunde att få kontakt och var snabb att belöna så fort hon tittade på mig, men jag tror inte att något godis i världen kunde ha fått henne att tycka att hästskit var ointressant.

På plan tränade vi kontakt, som sagt. Och nu låter jag säkert som alla hundägare, men OJ vad DUKTIG min hund är! :) Den första övningen gick helt enkelt ut på att vi skulle belöna med godis för ögonkontakt. Vi skulle bara stå och vänta, liksom. Men det är för lätt för Pejla. Trots alla hundar satte hon sig och stirrade på mig. Någon gång vek hon bort blicken för att kika på kollegorna, men för det mesta satt hon bara lugnt och tittade, tittade... Så jag började gå lite och hon gick fot och tittade så fint. Vi började rätt långt från de andra hundarna, men snart drog jag mig närmare och närmare, och hon lyckades till och med gå fot med kontakt förbi den skällande jämtvalpen utan problem! Vilken duktig tjej! :)

Vi fortsatte med flera andra kontaktövningar, både med godis och leksak. Och både som lockbete och belöning.

Hittills har jag undvikit detta med att locka fram med hjälp av godis som muta. Men igår skulle vi få fram ett sitt genom att föra en godisbit över huvudet på hundarna. Jag testade litegrann, men eftersom jag annars mest belönar spontana beteenden och lägger på kommandona efter hand tänker jag inte lägga så jättestor vikt vid dessa lockövnignar. Men testa kan man ju alltid göra, för rätt som det är kanske man har nytta även av dessa?

Det blir ett väldigt långt inlägg det här märker jag, så jag avslutar här. På det stora hela var det otroligt kul på klubben. Många trevliga människor och många trevliga hundar. Jag tror att jag kommer spendera mycket tid där. Självklart med en del lydnad, apportering och annat kul i framtiden, men kanske framför allt för att träna passivitet. Det, är nämligen Pejla inte helt duktig på, än :)