Det blir ju många "första gången" med en valp. Första gången hon såg en fjäril var kul. Första (och hittills enda) gången hon försökte äta en geting blev jag lite nervös.

Men idag blev jag glad av en sådan där första-gången-grej.

Ända sedan Pejla kom till oss har jag tränat positivt när det gäller bilåkande. Det gick fasligt snabbt att få henne att trivas i bilen genom att positivt förstärka att hon vistades i bakluckan (klick och belöning när hon var lugn helt enkelt).

Jag har också belönat henne för att hon hoppar upp från marken och sätter framtassarna på bakluckans golv - detta för att göra själva inhoppandet i sig till en positiv grej. Har hittills klickat/belönat för detta och sedan hjälpt henne upp och in i buren, där hon också fått belöning. Allt för att skapa en positiv bild av bilen och buren.

Idag var hon väldigt pigg och sprallig när vi skulle ut. Hela hon kändes väldigt glad, och det var inte bus-sprall, utan ren glädje :)

Barnen gick i förväg och satte sig i bilen, Pejla stannade halvvägs för att kissa och jag gick och öppnade bakluckan. Rätt som det är kommer Pejla i full fart mot mig och tar ett jättehopp, rakt in i buren!

Hon fick glädjerop och jättebelöning för detta, dottern tjöt, så kul tyckte hon att det var, och Pejla satte sig nöjd och glad där inne. Jag blev paff. Trodde inte att hon skulle klara att hoppa upp sådär - det är ju ändå rätt högt!

Men det är väl bara att inse. Hon växer ju så det knakar och man kan nästan se det dag för dag. Hon ska ju bli stor så småningom. Och det är väl med blandade känslor jag måste inse det. Minns att jag hade liknande känslor med barnen när de var riktigt små. De där känslorna av att den här tiden kommer aldrig tillbaka, och som liksom gör en nostalgisk över just här och nu. För de här första-gången-grejerna lämnar ju faktiskt något annat bakom sig.

Jag jobbar rätt mycket nu. Ja, mer än tidigare iallafall vilket innebär flera timmar om dagen :) Pejla har anpassat sig bra efter dessa nya rutiner och är väldigt avslappnad för det mesta. Hon sover helst, antingen i bädden, eller på golvet bakom mig. Fast när det blir tråkigt sätter hon sig bredvid mig och tittar, tittar, tittar...

Antar att hon helst skulle vilja ha en godbit, men hon får nöja sig med lite kel i den här positionen. Annars har jag snart en hund som sitter och tigger konstant vid datorn är jag rädd för, och det har jag liksom inte tid med på något sätt. Nä. Kel får duga, och det är inte helt fel det heller verkar det som (idag låg vi för övrigt på golvet här på kontoret och gosade i säkert tio minuter, väldigt mysigt).

Men för att få något gott har jag faktiskt ett litet krav, och det är att hon ska lägga sig i bädden. Har börjat lägga på ett kommando (plats) när hon lägger sig där, och jag tror faktiskt hon börjar koppla kommandot med just bädden.

Fick ett så himla bra tips på ett av de hundforum jag brukar läsa på. Recept på egen hundglass kommer här:

Täck botten på en liten plastburk med hundgodis. Häll på vatten så att det täcker godislagret. In i frysen och vänta tills det är genomfruset.

Där har vi en perfekt svalkning/aktivering för varma sommardagar! Det tog säkert en halvtimme för Pejla att få i sig hela. Superkoncentration hela tiden och alla ställningar provades för bästa sätt att få i sig :) Bildbevis kommer här:

Ja, verkligen! För om inte min snälla uppfödare ringt nu ikväll hade jag missat utställningen i Rottneros den 7 juli! Hade helt glömt bort att sista anmälnings- och betalningsdag var idag. I min dator lägger jag in allt viktigt i kalendern, och får fina påminnelser om allt. Men. Som säkert någon minns var jag ju tvungen att "wipa" hela datorn för ett par veckor sedan, och jag har inte importerat den gamla kalendern än! Därmed var denna deadline som bortblåst...

Men nu har jag anmält och betalat! Roligt ska det bli! :)

Någon mer som ska dit?? :)

Och just som jag fixat klart föregående bild valde Pejla att lägga sig där hon brukar. Hon trivs faktiskt mycket bättre där, verkar det som.

Purfärsk bild. Bara någon minut gammal. Sitter alltså på jobbet och Pejla ligger för en gångs skull i bädden. Vanligen ligger hon på golvet, men idag kröp hon upp här :)

Hittade en till bild där Pejla "står". Lite snett även denna gång, men ändå! :) Hon är blöt efter bad och spejar mot poolen där barnen studsar omkring som tokar. Alldeles strax tar hon sats mot vattnet igen!

Eftersom Pejla hela tiden snor barnens gosedjur har hon fått ett eget. Säger man "var är lejonet" springer hon glatt och hämtar sin nyaste och allra käraste leksak. Bäst är att leka apportering med denna! :)