På morgonpromenaden fick Pejla springa lös igen och det är så himla häftigt att se, att ju mer jag haft henne lös, desto mer lyssnar hon och håller koll på mig. Vi går än så länge utan andra störningar än naturen, och det går så bra.

Andra halvan av morgonpromenaden brukar jag dock koppla upp då vi går genom en del bostadsområden och möter rätt många andra morgonpromenerare.

Idag mötte vi en matte med en Rottweilerunghund. Jag såg dem på gångbanan längre fram, sisådär en 3-400 meter fram kanske. Förberedde mötet genom att börja belöna Pejlas spontankontakt med högre frekvens.

Så får Rottweilerekipaget möte från sidan - en Aussie med husse. Rottweilermatten stannar. Står still. Låter sin hund sitta och satsa liksom, och det var ju bara en tidsfråga innan första utfallet kom. Och sedan stod hon där och försökte hålla emot när hennes hund gjorde utfall på utfall mot Aussien. Aussiehussen sa något till sin hund, lät lite arg (vet inte om det var på sin egen eller Rottweilerekipaget) och försvann en annan väg.

Under tiden hade jag lämnat gångbanan vi gick på och tagit mig över på andra sidan bilvägen bredvid, så i hundmötet hade vi alltså en hel bilväg emellan. Jag känner matten litegrand; eller ja, jag vet vem hon är och hon vet vem jag är. Och jag kände att jag inte kunde vara tyst om det jag just sett.

Hon hälsade ett hej, och jag sa att jag inte skulle låta min hund stå och göra utfall på utfall på det där sättet eftersom det bara gör saken värre. Det är inte riktigt likt mig att göra så - tala om för folk vad jag tycker att de gör fel sådär öppet... Men hon tog inte illa upp och det var ju skönt :)

- Vad ska jag göra då? sa hon med förtvivlad röst och jag tyckte verkligen synd om henne.

För mig att ge ett generellt råd sådär snabbt under ett möte som höll på att ta slut kändes väl inte helt rätt, men jag sa iallafall att jag tror att det vore bättre om hon bara gick på och drog honom  med sig så att han inte fick chansen att göra de där utfallen och stå och sikta på den andra hunden.

- Och mata honom med godis genom mötena så att han får annat att tänka på, hojtade jag innan vi skildes åt.

- Ok! ropade hon efter oss.

Efteråt kände jag mig dum - jag har ingenting att göra med henne och hennes hund, över huvud taget. Men så blev jag plötsligt medveten om min egen hund som gick bredvid som nån annan liten stjärna! Ögonkontakt, fokus till 100% på mig, inga tendenser till att vilja kuta fram till de andra, inga rusa-framåt-i-kopplet-när-den-andra-hunden-skäller-symtom. Hon hade tagit sig igenom mötet helt och hållet klanderfritt perfekt! Så då struntade jag i mitt dåliga samvete för det jag sagt och lekte med min underbara hund istället. Hon börjar faktiskt verka riktigt väluppfostrad :D

 

Marta

29 januari 2008 14:46

Å vad jag känner igen mig i rottisägarens agerande. Jag fick höra från första början att det var exakt så man skulle göra, börja att sätta hunden på långt avstånd, belöna för lugn(han var/blev aldrig lugn)hund och sedan skulle man succesivt närma sig den andra hunden. Knasigt blev det. Jag har länge hållt emot och dragit ner på tempot just för att JAG vill ha kontroll, det har resulterat i att hunden istället får mer tid på sig att ladda upp. Det är ingen enkel sak, särksilt inte om man har en större hund och själv känner att man inte har koll, vi får hoppas att hon fixar det här!

 

Hundbiten

29 januari 2008 16:33

Ja, då får jag ännu mer dåligt samvete för att jag sa något till henne. Som jag sa - jag har ju inget med detta att göra! Och förmodligen har hon fått råd som du beskriver då. Och så kommer jag och gör henne ännu mer osäker och ledsen. Nästa gång ska jag bara hålla tyst!

 

Marta

29 januari 2008 16:41

NEJ! Det var inte alls så jag menade, det var väl bara bra att hon fick upp ögonen för att hennes "metod" inte har fungerat? Förhoppningsvis så får du istället fler chanser att vidarutvecka ditt tänk angående detta?(Utfallstråden på klickerforumet är ju alldeles enastående!)

 

Dinnajad

30 januari 2008 09:31

Jag skulle också ha dåligt samvete om jag sagt åt henne, Men om hon var så uppgiven som det låter på din beskrivning var hon nog bara glad att få nått tips. Ibland går man ju omkring och bara vill att någon ska se hur jobbigt man har det. Med tanke på hur Pejla skötte sig verkar det ju som din metod fungerar och det såg hon nog.

Om du ser henne igen (kanske utan hund) kan du gå fram och fråga hur det går och förklara att du inte menade nått illa utan bara ville hjälpa till.

 

Hundbiten

30 januari 2008 10:13

Som tur är lät jag inte arg eller så, så det känns ju bra, tror inte hon upplevde mig som irriterad.

Kul att en annan polare såg henne (tror vi att det var) lite senare på eftermiddagen, och då lät hon inte hunden stå och göra utfall utan drog honom med sig vidare.

Men som sagt - du har rätt - jag hoppas att jag stöter på henne snart igen så att jag dels får be om ursäkt för att jag la mig i, dels fråga henne hur det går med hunden...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...