Direktlänk till inlägg 20 november 2008
Jag har brukat stanna kvar hemma/på jobbet när resten av gänget drar på lunch för att ha gott om tid att gå ut med hundarna mitt på dagen. Men den här veckan har vi bytt rutin till en ännu trevligare.
Både jag och hundarna hänger med grabbarna på lunch, och medan vi äter sitter hundarna i bilen och väntar. Efter maten tar jag och sambon oss en tur i skogen tillsammans med hundarna. Sambon tycker att Nemi är behagligare att gå med (hon går mycket bättre i koppel än Pejla) och de brukar gå i förväg medan jag tragglar med att vända tillbaka när Pejla blir för het framåt.
Idag tog det ganska lång tid innan vi kom ikapp dem, och sambon och Nemi var i full gång med uppletandeträning. Det har förstås inte sambon en aning om vad det är, rent bruksmässigt, men det var vad de gjorde. Han använde kottar och skogspinnar, och Nemi älskade det! Tror faktiskt att sambon gjorde det också.
En stor skillnad mellan att träna Pejla och Nemi är att när Nemi jobbar, då jobbar hon. Oavsett om världens trevligaste person som man egentligen vill hälsa eller hoppa upp i famnen på skulle råka gå förbi. Jobb är jobb, rast är rast, liksom.
Pejla däremot är väldigt störningskänslig - både för roliga och läskiga grejer. Kommer en människa-vilken-som-helst förbi när vi tränar är risken väldigt stor att man måste hälsa på den och helt och hållet tappa koncentrationen på jobbet eller leken med matte.
Delvis ligger väl det här i raserna, men samtidigt så känner jag mig just nu hopplöst medveten om att Pejla är rätt bortskämd... och att jag behöver strama upp reglerna för henne. Inte så att jag ska börja korrigera eller byta träningsfilosofi eller så, men att vara mer kontrollerande av de förstärkare som finns runtomkring oss hela tiden. Om jag bara tog ordentlig kontroll över det så borde det vara en enkel sak att fixa till hennes överdrivna flamsande, rent teoretiskt iallafall :) Och i och med att det finns så mycket i miljön som är förstärkande för hennes beteenden så borde det också vara enkelt att se till att just använda dessa saker som belöning för sådant jag vill se mer av.
Sedan Nemi kom hit har jag tyvärr blivit slappare med Pejlas regler eftersom det när vi går ut är himla svårt att träna vardagslydnad med två hundar samtidigt. Och den toleransökningen från min sida gentemot Pejla har också liksom smittat av sig överlag på hennes vardagslydnad. Hon hoppar mer, klättrar i möbler utan "varsågod" och en massa annat mycket störande... Dessutom får jag ofta göra om med henne i situationer som tidigare varit helt självklara; t.ex att man sitter ner innanför ytterdörren ända tills man hör "varsågod" att gå ut. Nu testar hon ofta att ställa sig upp med en galen blick och tungan på sne innan "varsågod". Gissa om mitt tålamod börjar ta slut när man får göra om det här vid dörren, bädden, bilen, maten osv osv, två gånger varenda gång?
Nä, det får bli skärpning från mattes sida vad gäller det här!
En annan stor skillnad att träna de två är att Pejla är så oerhört mycket mer lättmotiverad i vissa träningssituationer. Nemi är inte helt lättflirtad alla gånger! Det måste verkligen vara värt jobbet, annars kan det kvitta liksom :) Nemi har också lättare att låsa sig vid belöningen. Hon fryser lätt i en position och förblir där om belöningen är för störande.
Men i stort sett är de väldigt lika att träna! Oerhört lika faktiskt. Och jag antar att det beror på att de är grundtränade enligt samma regler och principer. Det tar ungefär lika lång tid att shejpa fram olika rörelser eller att lära in någonting nytt. Pejla flamsar mer och Nemi "fryser" mer, annars är det inga större skillnader. De klarar frustration ungefär likadant, de är ungefär lika (o)repetitionskloka, de byter beteende efter ungefär lika många uteblivna belöningar osv osv.
Om jag däremot jämför detta med de två andra hundar som jag vid entaka tillfällen testat att träna något litet med, och som är både äldre och mer erfarna, så är skillnaden mellan dessa två, och Pejla/Nemi enormt stor. De andra två är tränade mer traditionellt, och där är jag verkligen både jag och hundarna i princip helt lost emellanåt. De förstår inte mig och jag förstår inte dem.
Om jag kunde välja fritt nästa gång jag skaffar hund så skulle det bli en korsning mellan Nemi och Pejla :D
Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe. Den här bloggen får li...
Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande. Vi har under kur...
Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs. Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....
Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...