Nu har jag precis gjort något väldigt dumt. Men samtidigt känner jag att jag gjorde rätt...

På kvällspromenaden hade jag Pejla lös. Jag brukar ha det när jag "vet" att det är lite rörelse där jag går; inga människor, inga hundar. Har några ställen där jag släpper henne lös och det har hittills funkat väldigt bra, helt utan komplikationer.

Ikväll kände jag för att testa att släppa lös några hundra meter tidigare än vanligt på ett ställe. Kopplade loss och Pejla gick vardagsfot och verkade lugn och fin. Hon fick ett varsågod och sprang iväg och nosade. Jag gick vidare. Brukar göra så. Men när jag vände om för att kolla läget var hon borta :(

Det var rätt mörkt och jag resonerade för mig själv att "det är mörkt, hon är svart, jag ser henne bara inte, hon är där i buskarna och kommer om jag fortsätter gå" för det brukar hon göra. Gick 40-50 meter. Ingen Pejla kom ikapp. Fan också!

Kallade in. Ingen Pejla.

Och det var nu jag började inse att jag gjort helt åt skogen fel som släppte henne lös för tidigt. Gick tillbaks och ser lite längre bort någon med hund som står stilla på en gräsmatta bakom ett hus. Känner starkt på mig att Pejla antingen är där, är på väg dit eller varit där och kallar in igen. Mycket för att personen i fråga helt enkelt ska förstå att hunden som eventuellt hälsar på hos dig nu är min.

Och då kom hon! Fasen, hon är ändå duktig. Hussen med den jättetrevliga blandisen kom och mötte oss och lämnade över Pejlas halsband som åkt av. Han hade kallat in henne, hon hade satt sig vid hans vänstra sida, men när han tagit henne i halsbandet smet hon iväg (om man inte håller i strypdelen på nomihalsbandet så blir det förstås för stort och hon kan dra iväg om hon vill).

Jag är bara så glad att hussen och hunden och Pejla var vänligt inställda, allihop, och att inget knasigare inträffade. Vi pratade en stund och allt var väldigt lugnt och trevligt.

Att jag i inledningen skrev att jag samtidigt känner att jag gjorde rätt beror helt enkelt på att jag nu har lite koll på begränsningar och vilken träning som behövs för att jag ska kunna släppa henne där igen. Men jag känner mig ändå så otroligt dum. Det var helt fel av mig att släppa henne lös där.

 

Martina

27 oktober 2007 11:18

Vilken tur att det gick bra! Jag tycker också att du gjorde rätt, nu vet du ju hur hon kan ragera och att man kanske måste vara lite mer vaksam på vissa (nya)ställen. Nästa gång får hon väl gå vardagsfot den biten så får du se hur det går, man får väl ge dem den friheten de klarar av helt enkelt?

Jag tappade ju Villgott på en hare förra veckan och trodde att jag gjort bort mig för tid och evighet men som du säger, det är bara att träna vidare. Jag har en gul reflexväst på Villgott i mörkret, då ser jag i alla fall vart han är. Jag föredrar att hålla honom bakom mig när jag inte riktigt vet hur han kommer att bete sig och så har jag vänster sidan som promenad, framåt sida, han får bara gå över på höger sida om vi busar eller är på stora öppna ytor, det minskar också ner chanserna. Ändå missade jag honom vid ett sådant tillfälle härom dagen när han släntrade över gångbanan bakom ryggen på mig.

 

AK&Kråka

27 oktober 2007 19:29

såna där tankar att det var heldumt får man försöka kasta av sig...men också försöka se hur det ska bli bättre nästa gång...jag tror du löser det kanon! ha en Trevlig lördagskväll!!

http://bacillen.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bloggat på bloggplatsen/bloggagratis i fem år! Men nu är det dags att flytta vidare. Jag har haft hemsida och bloggar lite utspritt under en lång period, men har nu äntligen samlat ihop allt på ett enda ställe.   Den här bloggen får li...

Vill bara nämna att jag har ett helt nytt täcke, Back on Track, 74 cm, till salu. Jag lyckades beställa ett alldeles för stort täcke, och säljer det därför nu på Tradera.    Länk till annonsen   Bild framletad på nätet för att illustrera m...

Jag håller en grundlydnadskurs på Torsby BK på onsdagförmiddagarna och har en blandad grupp av engagerade deltagare. Jag gillar verkligen att hålla kurs, och när man får deltagare som verkligen vill träna, är det extra givande.   Vi har under kur...

Jag håller på att undersöka intresset för Åsa Jakobssons kurs i avslappning/uppmärksamhet. Åsa bor i Skåne, men jag har länge velat ta upp henne till Torsby/Värmland för denna kurs.   Vi behöver ett gäng på 6 ekipage, plus ett antal observatörer....

Igår var vi i Värmskog på vallningskurs igen. Och det hände en hel del för Zaphods och min del. Vi gick, återigen, i liten fålla, i koppel som jag släppte ganska omedelbart för att komma på andra sidan fåren. Första passet gick finfint! Han går för n...