Marta

16 oktober 2007 13:56

Ni är så duktiga! Använder du även klickern ihop med belöningen när du jobbar med signalkontrollen? Jag tycker att jag får en stadigare hund om jag inte blandar in klickern när momenten väl är döpt? Jag funderar på att plocka bort klickern helt även när jag jobbar med stadgan så att han inte tror att han är på fel väg om han inte blir klickad direkt för t ex sättandet? Hur löser man detta? (Frågar en person som hade en hund som inte bjöd på beteenden och inte heller gick att klickerträna, tji fick jag!)

Hundbiten

16 oktober 2007 14:06

Just i det här fallet så använder jag inte klickern, utan säger bra och kastar belöningen. Skulle i och för sig kunna använda den, men jag tycker att det fungerar så himla bra utan, så det känns lite överflödigt.

Men mitt "bra" har i "rätt" röstläge samma betydelse som ett klick, så jag klickar ju ändå på så sätt, fast med rösten.

Om jag däremot, som igår, vill shejpa eller döpa t.ex "sitt" så använde jag klickern. Jobbade fram några frivilliga sättanden och klickade 3-4 gånger för det. La på kommandot samtidigt som hon satte sig och klickade för det 3-4 gånger. Sa kommandot innan hon satte sig och klickade när rumpan slog i backen.

Så det blir lite olika vilken "klicker" jag använder :)

Hundbiten

16 oktober 2007 14:10

Detta med stadgan för övrigt; så långt har vi inte riktigt kommit än. Har börjat på det genom att jag låter det gå längre och längre tid mellan mina kommandon när vi tränar det jag beskriver ovan. I början sa jag kommandona jättesnabbt, men nu väntar jag upp emot 5-6 sekunder, och försöker även variera tiden mellan kommandona. Hittills har det resulterat i att Pejla står/ligger/sitter på helspänn och väntar på nästa kommando. För t.ex fjärrdirigering känns ju detta bra, men jag har inte hunnit reflektera över om det alltid är bra att ha en hund som sitter spänd och väntar på nästa kommando... kanske inte va? :)

Marta

16 oktober 2007 14:42

Njae, jag vill nog ha en hund som är trygg i positionen samtidigt som den inte skall somna in heller...

Jag har ju fastnat så för sittt/sitt kvar så mitt sitt betyder väl mest att sätta sig ner snarare än sitta kvar. Han skulle säkert både sätta sig ner och sitta kvar på det senare kommandot. Jag har lite att jobba med stadgan där på vanliga sitt. Det är väl inte hela världen att behöva säga sitt kvar heller men det underlättar ju en del? Jag måste känna in det här med frisignaler lite tror jag, ju mer man håller på ju tydligare märker jag att man måste vara. Det känns lite tryggt att bygga på kommandon igen faktiskt!

AK&Kråka

16 oktober 2007 18:00

Fast jag vil nog gärna att min hund spänt väntar på nästa kommando! helspänn måste ju inte va nåt negativt och lyckas man hålla balansen så att hunden verkligen väntar och inte börjar prova olika saker, dvs är signalklok så tror jag att spänningen är bra!
Vid moment som platsliggning/sittning tror jag faktiskt också på att hunden ska va väldigt fokuserad, jag har ju en väldigt aktiv hund som jag tror behöver nåt att fokusera på, är rädd att hon glömmer sig om hon blir avslappnad, om hon ens kan slappa i ett sånt läge....men vi får se, det är en bit kvar på väg ;-)

Himla kul att träningen med signalkontrollen går så fort framåt!!

Hundbiten

16 oktober 2007 18:15

Intressanta tankar AK, verkligen. Och just i lydnadsmomenten är det ju som du säger kanske inte så fördelaktigt om hunden slappnar av för mycket, utan man vill ju verkligen att den är uppmärksam på en som förare. Mm... det är verkligen häftigt också att se Pejla när hon håller position sådär och bara väntar. Hon ser ut att ha väldigt roligt dessutom. :)